C@ROLINE - Välkommen!

Nu är fönstrerna äntligen på plats ... dock lite målning av fodrerna kvar samt ytterligare en strykning under fönstrerna. Men fy sjutton vilken skillnad det vart ljudmässigt, för nu hör man knappt när det åker förbi någon med bil.

Rubriken till inlägget är så klart tillägnad min fantastiska underbara sambo som tammefaan klarar allt tror jag... Faan va glad jag är att ha en kille som inte har tummen mitt i arslet och det vet jag att jag inte är ensammen om att ha... men min är ändå bäst ;)

Förrätt: Toast med röd stenbitsrom, creme fraiche, hackad lök samt en liten dillkvist från min egen lilla odling.

Varmrätt: En Frestelse gjord på potatis som jag skutit i stavar med en blandning av nötfärs och knaperstekt bacon.

Efterrätt: Min egna kladdiga chokladkladdkaka....

..... anledningen till denna överraskningsmiddag är att jag och Honey idag firar ♥ 14 år tillsammans ♥ och eftersom jag jobbar kväll så ville jag fixa en liten överraskning tills dom kommer hem.

Bordet står dukat så det är bara för dom att sätta sig... ja och så klart servera sig själva!

Jag började projektet "måla alla fönster i huset" nu i mitten av sommaren... men pga att man jobbat så mycket så har jag tyvärr inte lyckats slutföra mitt projekt. 1/12 fönster är klara så man kan väl säga att det är en hel del kvar att göra. Men i morgon måndag så jobbar jag min sista schemalagda dag av mitt sommarschema som jag fick i maj och det betyder att jag nu inom kort kommer ta minst en veckas semester och fortsätta med mina fönster.
Har som mål att bli klar med nedervåningen iallafall (6/12) och sen får man helt enkelt ta resten nästa sommar.

Tänk om man hade 8 armar och inte behövde sova... fyfasiken vad det skulle hända grejjer då!



Nu är det som ni kanske ser inte samma fönster på bilderna
men ni ser iallafall vilken skillnad det blir... det blir ljuuuust!

När jag kom hem en sväng nu från jobbet för att "luncha" så möttes jag av ett jäkla oliv framför huset, och det var så klart Cicci som fått tag på en liten mus som hon bollade med fram och tillbaka. Hon har antingen precis ätit eller så var hon helt enkelt bara sugen på att leka för det slutade med att hon lät den springa iväg.

Naturen är grym men jag är ändå glad att hon håller dessa små smittobärande saker borta från våran gård!
Men visst skär det i ens hjärta när man hör hur dom skriker för sina liv och provar gång på gång fly för att efter en halv sekund få en tass med sylvassa klor i en... ja som sagt NATURE IS CRUEL..




Han/Hon var inte så sugen att vara med på bild för jag lyckades inte få någon framifrån.